Colt same dräkt

"Man går värdigare med kolten på"

Kolten, sjalen, bältet, skobanden, broschen, luhkkan, kragen, mössan, vantarna… Listan ovan samiska kläder kan göras utdragen. Kolten ser olika ut beroende på varifrån Sápmi man kommer, om man är nord-, lule- eller sydsame. Till exempel existerar koltarna olika långa, man använder sjal eller krage, har vävda eller sydda bälten, sicksackband och/eller tennbroderier och broscherna blir ofta större ju längre norrut man kommer.

Tidigare var det vanligaste att koltarna var sydda i blått eller svart kläde eller skinn. Nuförtiden kan dräkterna vara sydda i vilka tyg som helst och i vilka färger såsom helst.
- Ibland tycker jag för att det kan gå för långt, men vi vill ju även utvecklas. Det är många vilket vill experimentera men när dem experimenterat klart återgår de ofta till det traditionella. Att existera mer sparsam är svårare, säger Solveig Labba.

Solveig Labba bor inom Övre Soppero och jobbar vilket lärare på skolan i byn. Hon är också en samisk designer o

Den traditionella dräkten

Bildspel

Kolten var en gång ett vardagsplagg. Numera bärs den framför allt vid särskilda tillfällen. Okänd fotograf.

Lättläst version från sidan

Den traditionella samiska dräkten kallas kolt. Den är enstaka etnisk markör och mycket personlig. Den visar vem man är och varifrån man kommer. Den är en viktig sammanhållande tecken som mest bärs vid festliga tillfällen och högtider.

Dräktens utseende varierar mellan olika områden i Sápmi. Dessutom skiljer sig koltens grundsnitt beroende på kön och inom vissa områden även beroende på bärarens ålder och civilstånd. Några exempel på skiftningar i snittet är att manskolten är mindre än kvinnokolten och att kolten tenderar att vara längre

:: kolt

Samedräkt: s.k. "skilk". Högtidsdräkt året runt. Längd: 98 cm. Krage av kaftan-modell; Skilken existerar sydd av blått kläde. Knäpps uppifrån och ända ned tillsammans hyskor och hakar. Undantag ett 25 cm urringning som täcks av barmklädet ().

Knäppningen kantas tillsammans med röda, blå, gröna band. Kragen är utvändigt sömmad med täckande rött kläde. Kant av blått tyg. Även ärmarna har röd-blåa kantband. Till denna skilk hör barmkläde (), mössa av likartat tyg och med röda besättningar () samt bälte av läder med tenntrådsornament (). Denna klädsel utgör en samedräkt från Vilhelminaområdet. Förvärvad genom köp den 8/5 av lappmissionären Algot K. Alsbäck, S:t Eriks torg 2, Gbg. Hr. Alsbäck lämnade data samt dokumentation om samlingen, bl.a. för att dräkten tillverkats av "lapp-Jona" ifrån Dorisfjällen, samt att bältet fanns tillverkat av renhud från främre bogpartiet. Bältet är ornerat tillsammans "tand"-dragen tenntråd.

Manskolt - Stein Lango

Köp från Algot K. Alsbäck, Gbg. 8/5

Gåva av insamlaren 8/5

Samiska dräkten

Bildspel

Kolten var en gång en vardagsplagg. Numera bärs den framför allt vid särskilda tillfällen. Okänd fotograf.

Återgå till normal utgåva av sidan

Samernas dräkt kallas kolt.
Kolten är ett sätt
att höra samman med andra samer.
Kolten är också viktig
för att visa att man existerar same.

Samer bär kolt på dop, bröllop, begravningar
och vid andra viktiga händelser.

Kolten ser olika ut
om ni är man eller en kvinna,
om du är gammal alternativt ung,
gift eller ogift.

Kolten ser även olika ut
i olika delar av Sápmi

Förr gjorde man maximalt kläder av renens päls samt skinn,
men också av ylletyger, som vadmal och kläde.
Idag finns många fler tyger för att välja på,
Ändå tycker flera att skinnkoltar och pälsar
är det finaste.

Till kolten använder man bälte.
Man kan ha fotbeklädnad
med skoband lindade kring skoskaften.
En del har mössa samt sja