Försöker damma deras hjärnor
I våra hjärnceller pågår en ständig elektrisk aktivitet. I tekniska kontext, till exempel hos ljudanläggningar, brukar sådan aktivitet kallas för brus.
Om vi placerar oss i en helt ljudisolerat rum kan oss ändå höra ljud från vår egen kropp, exempelvis när blodet strömmar genom de blodkärl vilket befinner sig nära hörselorganet inom innerörat. På samma sätt existerar det med synen. Ögats näthinna är en del av hjärnan. Den består av specialiserade nervceller som fångar upp ljuskvanta samt omsätter dem till elektriska signaler. Syncellerna kan också stimuleras vid annat sätt, till exempel genom mekanisk påverkan. Det är därför vi ser ljus och färger när vi trycker med fingret mot ögat i ett mörkt rum.
Det är också troligt för att nervcellerna i näthinnan kan stimuleras av den värme som alstras av blodet som cirkulerar inom blodkärlen. Det pågår således ständigt någon sorts aktivitet i näthinnans komplexa nätverk av nervceller samt därför är det aldrig totalt svart i vårt synfält.
Bertil Lindblom
Det existerar ofta ambitiösa, duktiga, högt engagerade, lojala personer med hög arbetsförmåga, som drabbas av utmattningssyndrom. detta finns en gräns för alla! Om självkänslan inte är sålunda hög så har man svårt att sätta gränser för sig själv och att säga nej. Det finns ett begrepp, ”prestationsinriktad självkänsla”(PBS), som innebär att man överpresterar och är osäker vid om man duger. Jag är ej ensam om att vara djupt oroad över denna situation inom arbetslivet. Det är oroväckande för att så många unga människor drabbas. Något behöver göras nu! dock vad? Det ska vi titta närmare på i den denna plats artikelserien som är indelad inom två delar. I del 1 (den här artikeln) tar jag upp vad man som individ kan göra, och i nästa ska vi titta på hur chefer och ledare kan påverka stressen. Om man ser vid statistiken har diagnoserna utmattningssyndrom samt depression ökat. Välkommen till hjärnåldern. Det existerar vad många forskare tror ifall framtiden. Forskningen går raskt vidare och nya områden länkas för tillfället ihop med neurovetenskapen. På sikt kan det förändra synen vid oss själva – kanske kurera samhället. Och din hjärna förmå bli bättre med åren. När Rolf Ekman står på scen framför en publik av silverrävar är det snudd på väckelsemöte. Hans entusiasm över sitt budskap går inte att ta miste på. Rättspsykolog Julia Korkman och hjärnforskare Satu Palva berättar vad falska minnen innebär och vad som sker i våra hjärnor då minnet förvrängs. I det skedet då en minnesavtryck lagras i minnet således förknippar man det ofta tillsammans någon viss kontext, alltså tillsammans en viss situation eller en visst tillfälle. Om det sker något misstag i samband tillsammans själva lagringen kommer minnesavtrycket för att förbli felaktigt. Man kan ändå ändra på minnesavtrycket genom att minnas i efterhand, men då vet inte hjärnan mer vad likt är sant och vad såsom är påhittat. Trots att det existerar frågan om ett falskt minne kan det ändå vara associerat med både starka känslor samt ha starka kopplingar till våra sinnen. Falska minnen kan även kännas mycket levande. Bearbetningen från minnen verkar vara väldigt liknande oberoende av om det existerar frågan om ett falskt minne eller ett r
Utmattningssyndrom är en allvarlig sjukdom
Växande problem
Diagnosen akut stressreaktion har ökat med 73 andel de senaste två åren, samt är nu
Så blir din hjärna bättre
– Jag vill nå ut till vanliga människor, bortom akademin, säger Rolf Ekman, professor emeritus i neurokemi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
Han äger ett budskap som slår an: Hjärnan dammar inte igen. ni kan bli smartare med år. Äldre är mer kreativa än yngre när prestigen inte längre blockerar. Äldre kan bidra mot nya produkter, ett nytt tänkande, ett nytt samhälle!
Vad säger ni om det?
Den silverhövdade publiken sträcker på sig. förmå det vara så? Dör ej hjärncellerna, blir vi inte
För hjärnan är falska och riktiga minnen samma sak – fem fakta om hur minnet förvrängs
1. För hjärnan är falska minnen och riktiga minnen identisk sak