Varför kan islandshästar tölta
Utöver grundgångarterna vill de allra flesta av oss islandsryttare även rida tölt. Tölten är, precis likt skritten, en fyrtaktig gångart utan sväv. D v s den har alltid någon eller några hovar i marken och detta blir inte så skumpigt såsom i trav. Man kan, vid riktigt bra tölthästar, rida tölt från arbetstempo som är lite snabbare än skritt ända upp till kapplöpningstempo. Tölt är ett naturlig gångart i den bemärkelsen att islandshästen har anlag till den och de flesta föl visar tölt i hagen.
Däremot växer dom oftast ifrån den då dom blir äldre. Tölten kräver alltid en viss grad från spänning eller samling och kostar då mer energi. Därför existerar den inte någon lämplig transportgångart då istället trav är lämpligare.
Islandshästen är även känd för flygande pass. Det är en tvåtaktig samsidig gångart med sväv. Den kostar massor av energi samt används sparsamt på välutbildade hästar med erfarna ryttare. Om man rider pass utan sväv således kallas det ofta negativt till grisepass. Hästarna väljer den
Svar av Anna Jansson, professor inom djurfysiologi, och Gabriella Lindgren, universitetslektor i molekylär husdjursgenetik, Sveriges lantbruksuniversitet.
I vår del av världen äger nog många uppfattningen att hästar har tre gångarter: skritt, trav och galopp. Detta stämmer på grund av många av våra hästraser, dock inte för alla. I land och på andra håll inom världen finns så kallade gaited horse breeds – hästraser likt kan uppvisa andra mönster inom hur de sätter ner hovarna. Passgång och tölt är numeriskt värde kända exempel på sådana alternativa gångarter.
Hästens förutsättningar för att behärska gå i passgång och tölta styrs av genetiska faktorer. vetenskapsman vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, samt Uppsala universitet har visat för att en specifik gen, DMRT3, besitter en avgörande betydelse. Genen finns i två varianter, varav den ena är kopplad till god förmåga att tölta, gå inom passgång samt trava i höga hastigheter utan att falla inom galopp. Så gott som varenda svenska och amerikanska travhästar äger denna varia
Forskningsstudie visar hur ryttare påverkar islandshästens tölt
En nyligen publicerad studie indikerar att ryttarens förmåga att sitta rakt över hästen och till exempel inte vika sig i midjan påverkar kvaliteten på tölt. Studien visar även att de undersökta ekipagen genomgående presterade bättre i vänster varv än i höger varv.
– Jag bestämde mig för att undersöka hur ryttarens förmåga att sitta och rida symmetriskt påverkade hästens tölt. Detta eftersom jag inom tävlingssammanhang tycker mig ha sett att många ryttare, även vid elitnivå, inte klarar av för att balansera den egna tyngdpunkten mitt över hästens tyngdpunkt, säger Joanna Sätter, hippolog, msc i idrottsvetenskap och hästlärare på Wången samt huvudförfattare till artikeln.
RYTTARE MÄTTES tillsammans med 3D- OCH TRYCKSENSORER
Studien genomfördes såsom en masteruppsats inom magisterprogrammet ”Prestationsoptimering med inriktning elitidrott” vid Mittuniversitetet. Resultaten har publicerats i enstaka artikel i tidskriften PLoS ONE.
I stud
Kan en häst gå i struktur i tölt?
Artikeln nedan skrevs våren
Mycket diskussioner förekom huruvida en häst skulle alternativt borde eller till och tillsammans med kunde gå i en mer rundad form i tölt.
Artikeln publicerades i Svenska Islandshästförbundets medlemstiding Islandshästen och även översatt mot danska i Danska Islandshästförbundets medlemstidning Tölt.
En fullständigt onödig fråga kan man tänka. Naturligtvis är kapabel en häst gå i struktur i tölt. Frågan är egentligen felställd. I vilken form är kapabel hästen gå i tölt?
äga överseende med mina schematiska bilder. De försöker inte efterlikna verkligheten i detalj utan ge ett bild av de frågeställningar såsom dyker upp vid töltridning. Jag väljer att tala om oss islandshästmänniskor som vi och jag är fullt medveten om för att vi har olika åsikter. dem