Små städer musikexport
Har du någon gång spelat melodier i ett band? I således fall har du sannolikt fått hjälp av eller samarbetat tillsammans något av de tio studieförbunden.
Varje år samlas runt 90 personer för att spela populärmusik tillsammans inom något av dem tio studieförbunden.
Över hela landet erbjuder de tio studieförbunden replokaler, coachning, instrument, studiotid och kurser för att göra det möjligt för fler att spela toner, oavsett bakgrund och ekonomiska förutsättningar.
En landsomfattande rörelse för musikskapande
Har ni någon gång spelat musik inom ett band? I så fall har du sannolikt fått hjälp av eller samarbetat med något av de tio studieförbunden.
Varje kalenderår samlas över 90 personer på grund av att spela populärmusik
tillsammans inom något av de tio studieförbunden. ovan hela Sverige
erbjuder de tio studieförbunden replokaler, coachning, instrument,
studiotid och kurser för att göra det möjligt för fler att spela musik,
oavsett bakgrund och ekonomiska förutsättningar.
De tio studieförbunden:
– Har ca mus
Projektet Nordic Music Creators stärker musikindustrin
Nordic Music Creators (NMC) är en nätverk i kvarkenregionen bestående från Yrkeshögskolan Novia, Musikmakarna- Songwriters Academy of Sweden, Yrkesakademin Österbotten, Lappfjärds folkhögskola och Kulturakademin Storuman.
Med grundlig kontakter inom den regionala, nationella och globala musikindustrin kommer projektet att erbjuda en plattform på grund av kompetensutveckling, innovation och gemensamma satsningar. Genom att samarbeta med låtskrivare, entreprenörer, studerande och små samt medelstora företag inom branschen kommer NMC att lyfta fram regionens entreprenörer på den globala marknaden.
Projektet ska erbjuda innovativa låtskrivarläger, seminarier, webbinarier och skapa nätverk bland konstnärer, musiker, låtskrivare och producenter. Andra mål för projektet inkluderar entreprenörskap inom kreativa branscher, jämställdhet, hälsa och välbefinnande inom musikindustrin.
”Inom projektet samlar vi ihop kunskaper, färdigheter o
Sveriges första musikexport
STARTADE EGEN FABRIK
då depressionen kom runt gjorde valutaförändringarna import olönsam, så Hagström avgjorde att starta en dragspelsfabrik inom Älvdalen. Arbetskraft fanns på staden, och hade dessutom ofta nödvändiga kunskaper i mekanik och viss händighet i snickeri från trädbevuxet område eller jordbruket. Dessutom var detta säkert mer lockande att jobba i fabrik än att artikel utomhus på vintrarna…
Hagströms framgång sammanföll med framväxten av ett nytt svenskt nöjesliv. Sverige behövde toner och musikerna behövde instrument. inom folkrörelsernas spår kom hundratals folkparker, Folkets hus, festplatser och bygdegårdar som dels var samlingsplatser på grund av föreningslivet, dels inkomstkällor med sina danskvällar.
Läs också: tid av standarder – tonfrekvensen Hz
Elektronisk skivinspelningsteknik kom under talet samt därmed också grammofonartister. Radion började sända reguljärt ; antalet li
HYMN tittar in på paneldebatt tillsammans med nya kulturborgarrådet Torun Boucher (V) och ett axplock företrädare till musikscenerna i Stockholm. (Arrangerat från Fylkingen och Musikcentrum Öst). Läs Lovisa Becks reflektioner.
Vad blir egentligen konsekvenserna i välfärden av enstaka marginaliserad kulturpolitik? På kort samt lång sikt? Och för den delen för Sveriges unika position vad gäller t ex svensk musikexport?
Och hur stor existerar egentligen potentialen att använda kulturen som strategiskt verktyg när oss utvecklar morgondagens hållbara städer? Hur långt ifrån är vi för att kunna bli ett Sydkorea såsom satsar stort och strategiskt vid kultur med positiva resultat?
Dessa större frågor hann panelen bara snudda vid när den nästan 90 år gamla avantgardistiska scenen Fylkingen och Musikcentrum Öst vid fredagen bjöd in till paneldebatt utifrån frågan Var ska ljudalstrande verksamhet äga rum?
Att Fylkingens unika verksamhet med scen på grund av experimentell musik och gränsöverskridanden konstverk blivi