Finns vetenskap om att svarta människor är bättre i idrott

Min läslista

Främlingsfientlighet och rasism existerar en laddad politisk fråga. dock hur ser det egentligen ut inom landets största idrott – fotboll. Finns det en utbredd rasism där? Meningarna går delvis isär bland svenska idrottsforskare.

I boken African footballers in Sweden – race, immigration and integration in the age of globalization hävdar idrottsforskaren Carl-Gustaf Scott att ”rasismen frodas i svensk herrfotboll”. Rasismen finns, menar han, på läktarna, i klubbar som utnyttjar svarta spelare och även i medierna som ägnar sig åt enstaka ”strukturell rasism”. Till och tillsammans med det faktum att så erhålla ”direktimporterade” spelare är försvarare bottnar enligt Scott i rasism eftersom det bygger på rasstereotyper.

En ytterligare idrottsforskare, filosofie doktor Torbjörn Andersson vid Malmö högskola, har länge bedrivit forskning om svensk fotboll och dess historia. Han ställer sig mer skeptisk till den tes Carl-Gustaf Scott driver inom boken – åtminstone när detta gäller läktarkultu

För att svara upp mot samhällets behov – att förstå och analysera idrottens roll och konsekvenser för samhälle och individ – och för att kvalitativt utveckla samhällsinstitutioner, idrotten och dess organisationer – behövs idrottsvetenskaplig forskning. 1 2 Idrott förändrar individen. I forskningen diskuteras ämnet från flera olika perspektiv. Viss forskning lyfter fram att det är svårt att utvärdera effekter, att det saknas evidens eller att idrott till och med kan skapa sociala problem. 5. 3 4 Besvikelsen över utgången i tävlingarna krävde undanflykter för att kunna upprätthålla bilden av vit överhöghet. Förklaringen blev att idrott trots allt bara är en lek och att den vita rasens överlägsenhet framträder på andra mer väsentliga områden – där svarta personer inte borde kunna bräcka vita. 5 Genom dubbla karriärer kan vi främja att fler kan fortsätta längre, oavsett om det gäller idrott eller studier. Det ena borde inte utesluta det andra utan snarare sammanföras för att gynna varandra, säger Lukas Linnér, doktor i hälsa och livsstil inriktning idrottspsykologi. 6 Vissa forskare menar att kvinnorna drar fördel av energireserverna i sina större fettdepåer, men det är omdiskuterat. I det årliga kilometer långa Badwater Ultramarathon, som går av stapeln under extrema förhållanden i Death Valley i Kalifornien, tävlar män och kvinnor mot varandra. 7 8 Svarta, asiater och latinamerikaner ser sig själva som lika mänskliga som vita. 9 Filak () är en studie som behandlar hur svarta och vita quarterbacks på college i USA gestaltas inför draften till National. 10 Forskare: Så blir idrotten tillgänglig för alla. Bygg tillitsfulla relationer, arbeta med struktur och stöd och skapa ett utvecklande klimat. Det är råden som ska hjälpa idrottslärare att utforma en tillgänglig undervisning för alla elever, enligt en ny forskningssammanställning. Text. 11 Artikel från Örebro universitet. Ämne: Hälsa & medicin. Ny forskning visar att idrotten skyddar ungdomar från depression och ökar självkänslan. Idrottande ungdomar trivs bättre i skolan, dricker mindre alkohol och begår färre brott än jämnåriga som inte är engagerade i föreningar eller som slutar med idrotten.–. 12

Diskriminering i idrotten

Kön har flera delar: biologiskt kön, juridiskt kön, könsidentitet och könsuttryck. Vanligtvis syftar kön på det juridiska könet, alltså den siffra i ditt personnummer som anger kön. Kön definieras enligt lagen som man alternativt kvinna, och det inkluderar personer som har genomfört eller planerar att utföra en könskorrigerande behandling. Andra typer av identiteter skyddas under diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet alternativt uttryck. För att förstå hur kön påverkar oss, samhället samt idrotten kan vi ta hjälp av teorierna nedan. Har kvinnor och män lika stora möjligheter att påverka inom er förening eller i ert förbund?

Könsmaktsordningen

Yvonne Hirdman är den som formulerade genusteorin som bygger på två principer: isärhållande respektive över- och underordning. Isä

Studie: Omedvetna fördomar vanligast bland vita personer

Studien har utförts vid Harvard University och Tufts University inom USA och publicerats i Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS).

En överväldigande majoritet, ovan 90 procent, av de ovan 60  deltagandena uppgav att vita, svarta, asiater och latinamerikaner besitter lika människovärde.

Men resultatet visar ändå att det finns ett stort glapp mellan vad människor påstår sig tro och vad dem faktiskt tänker.

När deltagarna fick svara på närmare frågor om exempelvis rasers (eng. race) koppling mot människor och djur framkommer detta att många underförstått anser för att det finns skillnader mellan dem olika raserna.

Det är vita människor som har de största relaterade till rasism fördomarna.

Dolda fördomar bland vita

Forskarna ville komma åt de dolda fördomarna (eng. implicit bias) och utförde totalt 13 experiment genom implicit-associationstestet IAT, ett av psykologins viktigaste redskap för att mäta omedvetna reaktioner som kan färga

Hur ska vi prata om personer med olika hudfärg på en respektfullt sätt? Vi bad forskaren om tips

Det grovt rasistiska samt nedvärderande n-ordet har under veckan lyfts fram bland annat inom ett avsnitt av Spotlight, dock också i riksdagens plenisal. inom Spotlight berättade flera barn samt unga att de blir kallade n-ordet i skolan och för att flera lärare ser på detta mellan fingrarna.

I onsdagens riksdagsdebatt angående regeringens meddelande till riksdagen angående jämlikhet och rasism uttalade riksdagsledamot Teemu Keskisarja (Sannf) n-ordet inom sitt inlägg i debatten.

Men vilket får man och vad får man inte säga? Det existerar omöjligt att sammanställa enkla listor på hur vi ska benämna olika grupper av människor. detta beror på sammanhanget och vid vem det är som talar, hur och i vilket avsikt. Här presenterar vi en forskares syn på vad som existerar okej att säga.

Maïmouna Matikainen-Soreau forskar i rasism och antirasism inom finländska skolor. Hon berättar för att hon inte följde med debatten – för att skydda sig själv.

– Ja